Vi sjunger massor dagarna i ända.
Vi testar gamla och vi testar nya.
Skogsmulle sånger och andra sånger, fjärilssången och humörsången och Vad vore och Hejdå.
När jag frågar Julia vilken hennes favorit är tittar hon så där länge på mig, blir så där stillsam och lite andaktsfull, ni vet så där allvarlig och innerlig.
Så knäpper hon händerna över magen och så säger hon.
- Jo mamma, den sången som jag älskar att sjunga när jag, ja, tex gifter mig med någon av mina kompisar, alltså någon som bor nära, som jag känner, så man kan träffas och så och inte så långt att gå, den sången låter så här..
Och så blundar hon och börjar humma.
Eller mer hemmar, med e och inte u.
Så där kyrk-humma.
Och nej så värst kyrkliga är vi ju då rakt inte men hon hemmar så.
Och sen kommer texten
- Jah har en ära, jag gifter mig med dig
Och så hummar hon igen.
Vad sa du frågar jag, ÄR det en ära, du sjunger?
- Näääääääääääääää jag HAR en ära, hör du väl!
Ja, jomen självklart, absolut, det gjorde jag ju..ööhh...
Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar