Till våran lilla bok-nissa

Våran lilla dotter formligen ääääääääääääääääääälskar böcker. När man säger -Ska vi läsa? Så spritter hon med armar och ben och kluckar glatt. Böcker är godis!
Så när vi var på Akademibokhandeln i veckan och lånade deras lilla mysiga läshörna och förkovrade oss i allehanda pekböcker som jag tyckte var fint pedagogiska. (petig på den biten) så hittade jag två st jag inte kunde släppa så dom får fröken på sin 1 årsdag...

Vi gick även till Åhlens och fyndade ett superfint och udda tyg som jag ska sy ett rikitgt gammeldags Madicken förkläde utav, lite typ i stil med "Stoppa korv med Kungafamiljen"..ja ni vet....och ett matchande, inte fullt så gammeldags, åt mig.
Räcker det blir det även en liten scharlett till fröken Julia så hon slipper mjöl i håret när vi ska baka och knåda deg i det stora huset, fniss...

Puss hjärtat.
/Mamma

En mycket beläst liten dam...

Tidningar är mycket roligt, speciellt som det finns så många av samma sort....som vi fått av Erik och jenny för att packa glas och annat i :-)
Kram Mamma

Julias 6 st små mjölkisar

Åh du vackra..!!

Du skulle passa bra i min garderob...
Och snart fyller man ju 35... *visslar*
Kram M

Flyttlådepackning men OJ så det kan gå!

Idag väckte pappa oss jättejättetidigt...
Mamma är arg fortfarande. Mest besviken.
Han struntade i sitt alarm och gick och duschade. Ljudet på högsta. Oj vad det lät. Högt. Jag blev jätte jätte ledsen. Mamma blev jätte jätte arg. Föröskte hålla för mina öron. Då blev jag ännu ledsnare. Och alarmet bara ringde högre och högre. Stackars mina öron.

Tillslut fick mamma och jag gå upp halv åtta. Då hade pappa för längesen åkt och spelat golf. Jag ville sova mycket mycket längre,men kunde inte somna om, mamma var jättetrött. Men nu var vi vakna sa mamma. Vi satte oss i pjamas i soffan och tittade på Nalle Puh på teve, och mamma läste böcker, och gäspande gjorde frukost, och så myste vi. Jag älskar att mysa. Och pussas. Mormor säger alltid att när mamma var liten var hon glad och pussades jämt. Min mamma säger samma sak om mig. Att jag kommer bli sån. För nu vill jag pussas jämt. Och mysa. Jag myser med allt. Jag kan mysa med min egen hand också. Då lägger jag den bara på kinden och så myser jag. Jag brukar pussa pappa också men det gör ont, han är så sticksig, usch.
När vi hade varit vakna en stund sa mamma iallafall att jaha, då kan vi likagärna börja packa kartonger. För vi ska ju flytta. Det har hon nog sagt.
Och det var då det hände....mamma var nog väldigt trött, för innan jag hann blinka så satt jag i en kartong. I pjamas. Men jisses tänkte jag, nu är mamma knasig minsann. Det var ju cd skivor hon skulle packa, inte en bebis..
Som tur var så kom hon på misstaget och jag fick komma upp..
Puh, det kunde ju gått rikitgt illa det där, bäst man ser upp när min effektiva mamma sätter igång, då går ingen säker. Och pappa, jag tror inte han gör om misstaget...det vågar han inte :-)
Puss Julia.


-Men mamma!!


-Fniss..inte ska du väl packa mig heller knasmamma...


-Bäst jag tittar upp så du ser mig!


-Du skulle bara våga klistra igen..

Nationaldagsfirande i Slottskogen 6 juni 2009

Nationaldag, min allra första. Och eftersom min mamma är den mamma hon är så ska det börjas med traditioner tidigt. Ingen tradition är för obetydlig. Och Sveriges alldeles egna dag, den ska vi såklart vara med och fira. Jag fick ingen Sverigedräkt uppsydd men till nästa år, då ska jag ha en har mamma lovat. I år var jag ju iallafall gul och blå, och hemsydd :-)

Vi träffade Ewdin och hans mamma Jenny och pappa Erik, med vagnarna fulla av filt och kaffekorg.
Vi såg det fina tåget med alla mäninskor i fina dräkter och med flaggor vajjande. Dom spelade och sjöng. Och det var tur att vi snabbt hittade en superbra plats i det gröna gräset för efter en stund så fanns det inga små plättar kvar. Det var vi och 20.000 till sa mamma. Solen gassade. Solkräm och solhatt på. Nationalsången, då skulle vi stå, och så sjöng vi. Sen sjöng vi Idas sommarvisa och så Herr Gurka och några andra och dansade. Och viftade med den flagga jag fått av Edwin, den var superfin, den har jag kvar.

När vi suttit där jätte jättelänge och alla mammor och pappor som jag och Edwin hade med oss hade fikat klart så ville både han och jag sova, jätte jobbigt och tröttande att vara så fina och sjunga och vara på sitt allra bästa solskenshumör.

Då minsann passade mamma och pappa och Jenny och Erik på att gå runt och titta på alla djuren på Barnens Zoo, på ponnyridningen, på kronhjortarna, på en påfågel som var så vacker och på en massa andra saker, fast, det är bra, för då vet pappa var det är, han hade inte varit där och då kan han ta med mig dit utan mamma ibland.

Det var en jättehärlig första nationaldag ihop med mamma pappa Edwin Jenny och Erik.
Puss från Julia


Flaggfirande familjer på viftande i Slottskogen.


Det fina tåget med musik flaggor och dräkter.


Våra Mammor på språng.


Jenny och edwin.


Jag med min mamma.


Visst är Edwin och hans pappa Erik lika??


Du gamla du fria, du vackra flagga...vift vift!


Oj..baktung...


Nationalsången och flaggan hissas.


Jenny och jag leker tittut bakom flaggan...den var bra till mycket.


Åh den är liksom så himla fin...


Så den myser jag med lite...


Hink på huvudet? Ja...har inte ALLA det på nationaldagen? Det sa min pappa!


Jenny och 20.000 till som firat nationaldagen. Mitt i den där smeten bredde vi ut oss på stora filtar och med två stora barnvagnar, fniss!

Puss Julia.

Skratt och bollar leker tittut.

Idag har hon varit som hon brukat, glittrande glad. Observera hur dukitgt hon faktikst lägger i bollarna i hinken också, mellan skratt attackerna. Underbara unge! Puss Mamma

Mamma och barn.

Tog dessa bilder på Jennys blogg, dom är sedan vi var på Barnens Zoo i slottskogen förra veckan, dom är så fina så här måste dom ju läggas ut så du ser dom om 15 år eller så Julia....fast din mössa är kasserad, den är ju för liten, att jag inte såg det den dagen, förlåt stackars barn, tur jag sytt tre stycken nya solhattar nu då.
Puss från mamma

Laban...still missing!

Innan vi gick hem från stan idag så gjorde Julia och jag en chansning och gick återigen in på både Västtrafik Tidpunkten och Pressbyrån.
- Har ni möjligtvis fått in ett 30 cm stort spöke? (för jag såg på nätet att dom visst är 30 cm höga, inte 20 som jag skrev igår, viktigt att vara korrekt när man efterlyser någon ju)
Men det hade dom såklart inte..
Laban is still missing. Sorg i huset. Du var väldigt älskad Lilla vän.
Kram Julias mamma.

Balders Hage och date med Edwin och hans mamma

Idag var vi ute och gick med Jenny och Edwin på stan, i flera timmar.
Vi var på Indiska och blev köpsugna, på LIndex, någon annan liten klädbutik, vi var på apoteket och köpte en tandborste till Julia och solskydd till Edwin, vi var i en nyöppnad barnbutik som heter Gunillas Träleksaker med en massa detta-skulle-jag-vilja-ha-saker, mycket Jabadabado. Julias trägunghäst fanns där, Julias pricken-djur i storlek gånger fyra, den tyckte hon var rolig, hon kände nog igen Pricken, klosslådan vi fått av farmor fanns och en massa andra saker, super fina vita barnmöbler, åh.....
Vi var också en sväng inne på Philip och Viola, och så i denna underbara butiken Balders Hage..Vilket ha begär, vilka saker, sådanda här butiker gör mig sjuk av idér!

Vi var också på MacDonalds och tog en sallad och kaffe medan våra små änglar sov i vagnarna och när det vaknats fick dom sitta och charma varandra, och oss, på bordet. Vilket inte är så svårt...

En superhärlig dag verkligen!
Kram Mamma som på kvällskvisten fick kaffe och kaka uppe hos Cecilia. Mums!

Laban är borta!! Vindpustad bort eller knyckt!!

Laban är borta! Bortförd, bortblåst, eller kidnappad.
När vi lämnade hemmet så låg han mellan Julia och filten, hon med ett stadigt tag om hans stora spökhänder. När vi kom till Drottningtorget så hade vi den fortfarande. Fortfarande i samma stadiga grepp.
Vi promenerade mot Kungsgatan och välförbi Jarl Sandins så upptäcker jag att Laban är inte med!!! Laban är borta!! Ingenstans i vagnen!! Julias absolta favorit, alla kategorier är borta!
Jag vänder snabbt med stackars Annakarin och Elias efter..måste hinna ikapp Laban innan någon knycker han. Han är ju inte direkt något smutsigt sönderkramat och tovigt djur som man inte vill ta i. Laban var helt vit, nytvättad igår och doftade fortfarande gott av Julias alla kramar.
Jag frågar två spankulerande mammor som vi möter om dom sett ett 20 cm långt vitt stort spöke Laban. Det har dom! Tjoho! Annakarin får stå kvar med vagnarna, går fortare om jag springer...
Ingen Laban där. Jag letar under spårvagnen som står parkerad på platsen, jag springer in på Pressbyrån, in på Tidpunkten, springer runt, kollar buskar, frågar folk som står där..Ingen Laban! Julias hångelkompis borta!
Det blåste ganska mycket idag, han kan ha blåst bort..Spöken flyger ju.
Men det tog max fem minuter från att jag upptäckte förlusten, frågade mammorna jag mötte och tills jag var tillbaka på Brottsplatsen.
Om han blåst, borde han legat i någon buske, eller under en bänk eller ja, han borde varit där. Ingen Laban. Sorg.
Jag tror att någon tagit honom. Sånna är folk. Ligger det en superfin och ganska ny och fin Laban på backen så tar man honom. Vem fabian kan med att ta ett gosedjur från backen. Man förstår väl att det tillhör ett barn som gasnka nyss passerat. Lämnar man inte in det på närmaste butik, eller iallafall sätter upp honom synlig så att man ska se när man kommer springande??
Lilla Julia, när du läser det här om sisådär 15 år, så kanske du inte kommer ihåg ens vem Laban var. Men Laban var din bästa bästa puss och mys-kompis. Så fort du såg honom så sken du upp utan dess like. Han fick ditt första hångel. Han var med överallt där man trodde att en nöd-leksak skulle bli nödvändig. Laban gjorde dig glad. Hans stora fina ögon gjorde dig glad. Det var Laban.
Jag har sagt till din morbror Markus, som du fick Laban av, honom och Lotta, att du önskar dig en ny Laban i ett års present. Är det något som kommer göra dig gladare än glad så är det synen av en ny Laban..
Älskade lilla unge, jag tror inte ens man får sätta upp efterlysningslappar på stan, då åker jag fast för nedskräpning.
Vi får bara hoppas att den som tog Laban ger honom lika mycket kärlek som du gett honom, och har han bara blåst bort, så hoppas jag att den som hittar honom, sätter honom högt så att vi hittar honom imorgon när vi går dit igen..
Puss min prinsessa.
/ Mamma

Nattprat..

Julia pratar i sömnen, och ligger numera på sidan och sover, med dom där knubbiga älsklingsarmarna i en enda röra. Det är helt underbart att bara snosa in näsan och dra in världens bästa bebisdoft i näsborrarna.
Och hon pratar...fnissar och bubblar några enstaka yttringar.
Jag tror det är för att hon drömmer, och drömmer gör hon för att hon kan ta in fler intryck när hon är vaken nu, och det resulterar i flera drömmar, varför de är såååååååå viktigt att dagtid hjälpa henne sortera alla nya, och gamla, intryck som hon får, på promenader, i lekparken, på gatan, i tvättstugan, här hemma, i bilen...
Pratar massor gör vi, hela tiden...
När hon ligger och har sina glada ljud för sig så kan jag då rakt inte sova, jag bara ligger och ler och blir klarvaken.
Puss ungen min.
Mamma

Vagnen har landat!! Wiiiieee!

-Titta mamma, vagnen har kommit i stooooort paket!!


- Oj här kan man ju gå in..som en koja!


-Hihi, här sitter jag och smyger...

Vagnen kom idag! Fram levererad och uppburen till dörren. Där stod Julia och jag och hoppade av glädje och tog emot. På förmiddagen var vi ju ute och gick en sista runda med den "gamla" och tvättade sedan av den och dammsög sitsen till hon som skall komma ikväll, om en stund, och hämta den..

Åh kärlek vid första ögonblicket! Åh så fin!! Så snygg. Så smart. Så nätt fast ändå stor. Bara såååååååå bra! Vi testade regnskyddet och myggnätet, sittdynan vi fått med. Vi testade upp och ned och fram och tillbaka. Åh lycka!
Det bästa är att den tillslut bara kostat oss 800 kronot. ÅTTAHUNDRA kronor för denna wunderbara Schönen Julia-wagnen.

Jag har tom lovat, svurit på heder och samvete med handen på alla mina skor OCH väskor, att jag aldrig, never never never, ska ens yppa ordet ny vagn igen. Den här ska jag ha till hon inte kan ha vagn längre och då ska den sparas till nästa knott.

Åh jag är kär!!

Puss mamma.

Vagnar...del II

Nu är dom sålda, med vinst!
Den svarta Babytraveln hämtas imorgon, den gick vi 600 kr vinst på.
Den röda Quinnyn har vi fått bud på och hämtas då troligen på torsdag, när vi fått våran nya Urban Jungle som skickdes med DHL idag.
Det betyder, att på dom båda vagnarna har vi summa sumarun gått med 300 kr i vinst. Kontentan blir då att den nya, den URNYA vagnen Urban bara i slutänden kostar oss 800 kr! Så deeeeeeeeeee så! Och så säger folk att jag gör förlust affärer...Skulle inte tro deeeeeeee! :-)

ps Julia. Dessutom har din kära moder idag sålt på Tradera för ca 200 kr.
Så deeeeeeee så! Puss Gumman, mamma älskar dig!

Pappa i mål.

idag på kvällen så skulle vi leka fotbollssupportes till pappa som skulle stå i mål på Heden. I ett svagt ögonblick hade vi sagt ja...
Så vi ringde Gustaf och promenade dit. Gustaf tyckte jag var en dålig support dock som inte såg dom två mål som kom...Julia sov i vagnen och vaknade först när allt var över och vi skulle promenera hem i den underbara sommarkvällen. Alltså, det har varit galet varmt idag, och jag kan inte tvinga på Julia en långärmad tröja, dock har hon 50 pf solskyddsfaktor på armar, nacke och kinder, och solhatt och sitter i skuggan vart vi än är. Hon blir ju drypande blöt ändå och får dricka mängder av vatten...Och nu klagar jag absolut inte på sommarvärmen, jag älskar sommaren. Men inte i en varm lägenhet utan balkong, Jag längtar till altanen vid huset, till gräsmattan, till att kunna vara ute obehindrat med Julia och bara njuta.
Så idag tog vi en tre timmars promenad totalt, i sol, med solparasollet uppe...
Och så dålig supporter kan jag inte ha varit för jag tog ju tom ett kort på pappa i mål.
kram Mamma

Morsdag..

I söndags fick jag blomsterbud av min lilla dotter och pappa Jonas.
En så vacker två stångad stor orkide, som jag tycker är så vackra, med massor av "bollar" som sedan kommer bli blommor. Jag har absolut inga gröna fingrar, det mesta dör i min vård, blommor och jag är inte bra, men den är så vacker. Fick även en ask choklad och ja, jag kan väl erkänna att just nu finns det bara en enda bit kvar :-)
På kortet stod det:
Till världens bästa mamma!

Puss Mamma

Våran stora fina fröken.

Idag har vi tagit en långpromenad och även varit på BVC.
Våran fina lilla fröken vägde 10,09 kg och var 72,5 cm lång. Kanske 73...
Hon har alla färdigheter och lite till somhon "bör" ha vid denna ålder. Och någon åskmolnsperiod har vi inte råkat ut för, hon är glad som en lärka och drog friskt i barnläkarens stetoskop när han skulle känna på hjärtat.
Fick rcept på två mjukgörande krämer som också ska ta bort hennes värmeutslag i stjärten och på ryggen, hoppas hoppas.
Kram Maja

Kalas i Götene

Så har det varit kalas och Morsdags firande i Götene.
Det var morfar Dennis som fyllde 62, mormor som fyllde 58 och så morbror som fyllde 20.
Alla morbröder var där, och kusinen Pauline. Och morbrors Lotta såklart.
Det åts, och åts, och sen fikades, och sen badades det i poolen. Inte jag och Julia eller pappa utan barnen...och morbror Markus.
Sen när alla trodde att magarna inte kunde stå mer än åt sju håll så dukades det upp kräftor, och egenhändigt fiskad och rökt röding, och rökt råddjur och frukter och hembakat bröd och ännu mera godsaker. När vi körde hem, med man, barn och bilen full av flyttkartonger (TACK morfar!!!) så var vi trötta, mätta och glada. Och Jonas hade fått med sig både kräftor och råddjur hem. Och julia hade väskan full av fina kläder som mormor och morfar hade köpt. Våran lilla prinsessa.
Kram Mamma


Kalasfin..


Nu ska jag på kalas...


Man måste borsta tänderna...hela tiden.


Eftermiddags fika i bersån i skön skugga.


Mormor morfar Dennis och lilla Julia


Underbara nyfikna barn.


I mormors knä.


Poolkants-babe, laddad med solhatt och 50+ solskyddsfaktor.


Bror-liten leker titt-ut


I skuggan av plommonträdet somnar man lätt..


Bror-liten och bror-mindre gör snygga..nåja, dyk.

Ibland går det vilt till i Julias lilla mys-värld.

Utklurat och ihopknåpat av Julias mamma

Det blev en fin liten blöjbyta i vit/rosarutig bäck och böljatyg. Det blev en rosa och vitprickig Povel Ramel hatt och så det tjocka pik+etyg som skulle bli en munkjacka, det bidde en dubbelsydd filt till vagnen..
Kram Mamma

Wiwwiwi så roligt!

Så här glatt är det att riva ut och bada bland mammas alla tyger som är bara mina...
kram Julia

Önskar...

...mig dessa till nya husets hall. Så jag slipper gå och plocka rätt på Herr Ohlssons nycklar som dräller på bord, stolar, bänkar...
Dessutom är dom grymt snygga OCH praktiska!
Kram Maja

Mysa

Julia är så rolig. Hon har börjat mysa.
Ordet mys innebär att det som ligger närmast åker upp till kinden och huvudet läggs på sné och trycks mot saken. Oftast är det hunden Pricken som blir myst, och snuttefilten. Men även mössan, skon, och slickepotten i köken har blivit myst, flodhästen och Lilla Anna åker ständigt på att mysa. Hur hon fått den här färdigheten vet jag inte. Den bara fanns där häromdagen. När vi vakande satte hon sig upp, la snutten mot kinden och huvudet på sne och helt sonika, mös.
Sen dess räcker det att man säger - Kan du mysa med Spöket Laban julia.
Så åker spöket laban upp till kinden och blir myst med, eller kudden, eller pappas täcke, eller fjärrkontrollen..Älskade barn.
Vi fick det på video förut, inte så bra dock, ska se om jag kan lägga upp den...
Kram Mamma

Lärotid

Jonas:
- Herregud ska vi byta vagn nu IGEN? Jag har ju inte ens lärt mig hur jag fäller ihop den vi köpte för två veckor sen!
Maja:
- Nä men det behöver du ju nu inte heller, den ska ju säljas....
*fniss*

Liseberg och en sko på villovägar!

På förmiddagen tog vi oss ut på två timmars promenad och gjorde ett stopp på Olskrokens månatliga marknad och ett stop för lite middagsinhandling. Sen blev det en stånkande tung promenad i blåsten för fabian vad det har blåst här. Partasollet till Julias vagn stod åt alla håll och det var nästan så jag fick jaga det till Happaranda. Hem för lunch men sen kunde vi inte vara inne längre, Julia behövde sova och få frisk luft så det var bara att ta blåsten i handen och gå.
Vi gick till Liseberg, tog en sväng där inne, köpte ett kort till mormors present och sen hem. På väg hem kom jag på att klockan var ju "Nu-slutar-Jonas-jobbet" så jag tänkte att vi går och överaskar han och väntar utanför och slår följe hem...
Vi väntade...och väntade utanför byschorna. Vi väntade, Johannas Johan kom i deras bil och hämtade Johanna (troligen) och vi väntade...Ingen pappa.
En bra bit över "nu-var-det-längesen-pappa-slutade-jobba" ringde jag honom, nähä, då hade han redan cyklat hem, utan att se oss, trots att han borde passerat oss på vägen, eller i värsta fall kört över oss med cykeln.
Nu får han baskemä köpa nya glasögon!
(att vi inte såg han beror nog på att jag alltid sätter mig i höjd med Julia, på knä, och pratar om allt vi ser medan vi står still...)

På väg hem upptäcker jag att Julia är en sko fattigare! En Kavat-sko!
Jonas cyklade samma väg tillbaka som den vi hade gått. Vi gick samma väg. Vem tror ni hittade skon, stå där alldeles ensammen och övergiven MITT i cykelbanan, densamma cykelbana som han bara minutrarna före hade cyklat för att leta efter densamma skon?!
Jag säger bara en sak: Byt glasögon! (han har linser men emellanåt måste han ha glasögon)
Nåja, nu har vi två fina skor igen.
Stackars sko, helt övergiven..hujedamig.
kram Mamma


En alldeles ensammmen sko mitt i gatan...