Lilla fina goda Lyckeli, Julias kompis, jämngamla, är andra gradens brännskadad efter att ha fått en kopp varmt vatten över sig.
Hon är inskriven på Astrid Lindgrens sjukhus tre veckor till.
Magen, bröstet och hakan är bandagerade, har dropp i huvudet, får morfin och lugnande och värktabeltter,
Ev måste det ske en hudtransplantation, det vet dom om två veckor.
Lilla Lyckeli. Ändå ser du så tapper och orädd ut i alla dina bandage. Lilla barn.
Det sker så fort. Ena stunden är dom där, i nästa stund sker det något.
Jag hoppas att detta blir en tankeställare till dom som inte tar det på allvar, hur snabba dessa små barnhänder, av nyfikenhet, är.
Lilla Lyckeli. Det värker ju i hela hjärtat. Jag vet inte hur jag hade klarat om det hade hänt med Julia. Hjärtat går ju sönder vid tanken på hennes första skoskav eller skrubbsår. Att se sin lilla skatt lida vill man ju aldrig göra. Aldrig aldrig aldrig!
Samtidigt vet man ju att det går inte skydda mot allt, man gör så gott man kan och hoppas det ska gå vägen. Mer kan man inte göra.
Men snälla snälla låt inget hända med min lilla docka.
Våra varmaste kramar till Lyckeli, mamma Tina och pappa Markus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar