tisdag 24 januari 2012

Måndag


Denna våran lilla Alice.
Denna växande fis, som är så lång i våra ögon.
(hon är lika lång nu vid 8 mån som Julia var vid 12..)


Denna glada fis som är den mesta mysungen, förutom Julia, på denna jord.


Om hon fick välja skulle hon väldigt gärna vilja bli buren, mage mot mage, och ha mina pussar i sin tinning hela tiden, det är hennes trygga plats.


Hon leker ofantligt bra på täcket i köket, kryper runt, eller ålar sig runt, bakåt, överallt, blir förbaskad om gröten är försenad eller om jag inte kan plocka upp henne när hon vill.


Natten söndag-måndag var fruktansvärd.
Hon gjorde i blöjan så rumpen blev infekterat röd, hon grät över det, över utväxande tänder och troligen denna "fasens" separationsångest period.
Natten till idag gick lite bättre...hon sov till slut i egen säng, lyfte över henne till mig först vid fem tiden...


Den stora fisen skadade sig igår.
Sprang och snubblade på matten i sitt rum, for med kinden i stolskanten så hon bet sig stort jack i läppen, och insidan kinden, oj så en liten barnmun kan blöda mycket.
Det syns idag men hon har inte ont längre och alla tänderna intakta.

Igår hade vi fortfarande massor massor med snö men massa minus, i kombo med min tre timmars totala nattsömn så höll vi oss inne, storfis är lika glad för det och lillfis är som sagt glad hela dagarna, bara väldigt i behov av närhet just nu.


Lillfis igår kväll....
Hon somnar på studs efter gröt och amningen.
Men igår vaknade hon igen efter 1,5 timma och var extremt ledsen.
Inget hjälpte, mer än att jag bar henne invirad i täcket, mage mot mage, då hade jag två små barnarmar krampaktigt hållande runt min hals och fantastisk bebis-nacke-doft i näsan..
Efter 30 minuter domnar liksom armarna av vaggande och nynnande vaggvisor tyst mot hennes kind.
Lägga ner henne gick inte = gallskrik...
TIll slut fick hon vid nio följa med mig ut i soffan där jag bäddade ner henne intil mig.
Kl tio sov hon igen och jag kunde bära in henne till sin säng.
Litenfis stackarn...det är inte lätt att inte kunna säga vad som är fel när man inte kan prata.

Tio minus ute idag så nu går vi till pulka backen jag och mina glada skrotar :-)
/Maja

Inga kommentarer: