fredag 13 januari 2012

Salvador Dali


Åh denna glada busungen!!!


Stark är hon också


Och ska antingen sulta, bita eller pussa ner allt som hon får tag i.


Men glad, det är hon alltid!


Min fina lilla tjej....vad vore livet utan lilla familjen?


Min stora tjej, hon älskar att stå vid sitt staffli och måla och måla.
- Ja äj en jijtit bja konstnäj. sa hon igår.
- Du är jättebra på att måla Julia, du är som Salvador Dali, sa jag.
- Haj du tjäffat honom?
- Nej, han är i himlen nu.
- Jaha...undjaj om pappa haj tjäffat honom...


Och så målar hon.
Det härliga är att hon också ger sig själv goda betyg.
- Åh så fint jag jöj!.....och du jöj också fint mamma.
:-)
Jag tycker det är en bra egenskap, för tjejer har annars en  förmåga att inte uppskatta sig själva.
Mina (våra) barn lär sig att dom ÄR viktigast, värdefullast och att dom betyder mest.
På ett bra sätt.


Puss mitt hjärta!!


Jag skulle kunna sitta i flera timmar och pussa på mina tjejer.


Julias vackra lockar i en tofs.

Julia är så rar, mot Alice.
Ibland kommer hon när Alice ynkar och är lite trött.
- Åh men Ajice, nu äj ja häj jijja gujjungen min, inte vaja jessen...Åh mamma visst äj hon fin den jijja gujjungen?!
Och så kramas hon.
(översättning: Åh men Alice, nu är jag här lilla gullungen min, inte vara ledsen...Åh mamma visst är hon fin den lilla gullungen?!)

Kram Maja

Inga kommentarer: