- Mamma, säger Julia vid frukosten där vi sitter och myser med alla ljusen tända.
- Mamma titta!
Och rösten så där vuxen, förväntansfull och förvånad på samma gång, och armarna gestikulerar precis så där som hon har fått efter mig.
- Mamma, en ö-n-s-k-e-i-n-s-e-k-t!
Och ja, där på våran flingburk sitter en stackars övervintrad liten liten svart fluga av okänd art.
- Mamma, visst är det fantastiskt, vilket minne insekten har, som kommer ihåg vart jag bor?!
- ?? Vad är en önskeinsekt för något då Julia....för det vet inte jag.
- Men mamma...och så tittar hon lite konstigt på mig som jag är från yttre rymden eftersom jag faktikst brukar förstå det mesta....
- Det ska jag berätta....en önskeinsekt, den, han, om det finns två vuxna vid bordet, då kommer han inte fram, men om det bara är en vuxen vid bordet då vågar dom komma fram..
Och då kan ett barn, en han eller hon, berätta för den där insekten vad man önskar sig och då flyger den till Jultomten och berättar det..så slipper ju Hustomten hela hela tiden göra det varje dag.
Ja, för vet ni, vi har ju Hustomtar här, naturligtvis har vi det.
Gammalt hus = Har tomtar på loftet.
Och idag tror jag bestämt att det efter all pulkaåkning, är dags för barnen att knåpa ner sina önskelistor till Tomten att hänga ut i granen...
Men först börjar vi dagen på samma sätt som igår.
Pulkaåkning och Pulkapromenad.
Kram Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar