Jag delar med mig av lite suddiga bilder idag.
Jag stod långt bort och lyssnade på håll.
Med kamerahuset i handen och långa objektivet på.
När dagiskompisen O och Julia klurade rebusar i pysselboken.
Hur dom gick upp i det helt och hållet, vilka bokstäver som skulle få plats och hur.
Den ena frågar, den andra svarar, och tvärtom och dialogen bara rätade ut fler rebusgåtor.
Jag tror att det där luddiga mammahjärtat smälte en aning.
På vem hade det inte gjort det.
Två kloka femårings huvuden som sitter och grubblar och tar hjälp av vad den andre kan och vet och tror för att i nästa stund släppa allt och föreslå:
- Kom vi leker mamma pappa barn Julia!
Barn.
Så vidunderligt fantastiska.
Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar