Lördag och det betyder varannan vecka att det är dags att packa ryggsäcken och dra till skogs tillsammans med fina Stina och hennes skogsbarns-grupp.
När samlingen var avslutad med sång och ramsa hade ugglan en liten hemlighet.
Bakom skynket dolde han sin egen atelje.
Sin fina skogsatelje.
Vad Alice väst dolde vet ingen.....men jag tog ännu en fästing på henne på kvällen..
Barnen fick papper och sen började arbetet med att göra sina egna tavlor att själva hänga upp i den stora ateljen Skogen.
När allt var lagt på plats la vi en transparant plastfilm med lim över alltihopa.
Fantastisk smidigt om än en smula hummande och trixande innan den var på plats.
Och
Ser ni
Våra nya tröjor jag ordnat åt oss.
Åsikter kan man ju dock ha om vita bomullströjor när man vistas i skogen..
Men oki, dom var sköna och budskapet gick fram.
Alla barnens tavlor blev så hiskeligt fina och även dom minsta barnen var även dom delaktiga i det hela.
Kompisen Adam med sin fina skapelse.
Fina Ledar-Stina
Efter matsäck och bokläsning och bokkoll önskades sånglekar och Alice hakade på
Vi leker Träd där ugglan har sitt bo...
Härliga skogstimmar.
Och promenaden dit och hem.
och att vi hemma välkomnades med att inte ha något vatten alls.
'Fast det hade visst inte hela komune så vi var ju inte ensammna om bedrövelsen men det kändes lite viktigt då Alice doppade händerna i lite oljegegg på vägen och jag och Julia skulle hasta oss fina för att åka på kompsien Robins fyra års kalas.
Men, det var ju bagateller.
Kan man tycka.
Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar