söndag 11 maj 2014

EN EGEN JABADABADO


En utav dom många många presenterna som Lillfis öppnade på sin stora treårsdag.

Herregud vad paket det var till det tacksamma lilla livet.

Julia har haft sin länge så nu var det Alice tur att få sin alldeles ena resväska på hjul så hon slipper packa i min varje gång vi ska åka någonstans som kräver lite mer packning.



Eller mer packning...fel uttryck när man tillhör eliten av Över-packare.
Jag tycker allt ska packas ner, för man vet ju aldrig.
Man vet ju aldrig vilket väder, eller humör, eller vad man liksom känner för i kläd och skoväg nästa dag och dagen efter och den kan ju vara bra att ha alternativ...
Så resonerar jag, både till barnen, och till mig.


Och uppskattad var den fina paketen.
Den står framme i lekrummet eftersom Alice packar den, varje dag.
Med saker, dockor, leksaksporslinet.
Sen går hon, vinkar lite och intygar att hon ska absolut komma tillbaka, hon kommer inte att vara borta länge, att hon bara ska gå på en liten utflykt och picknick och att hon lovar att snart vara tillbaka så vi inte ska sakna henne.
Sen rullar hon bort med resväskan bakom sig.
Och den bara skramlar av allt porslin som nog säkert inte alls mår så bra där inne i trunken men allt det där är petitesser.

Kram

Inga kommentarer: