Joho då.
Dom där 16 huttrande minusgraderna skrämde oss inte idag.
Solen tittade fram fast det ser ut som vi åker i kolsvartaste mörker.
Så var det ju inte.
Stjärtlappen sedan min Sälen resa med hela företaget jag jobbade på, åkte fram ur gömmorna, helt bortglömd var den där, nu fick den Julia tyngd på sig och ut i backen.
Att mamman i huset åkte sönder den på en sten kan vi lämna osagt.
Julia försäkrade mig om att det var ju ingen fara.
Vi kan köpa en ny för pengen hon fick av farfars bror och fru resonerade hon.
Men då kanske inte låna ut den till mamman.
Hmfr....
Alla lager i fårull till trots bet kylan igenom idag.
Trots sol och jag-skulle-haft-solbrillor-trots-allt.
Alice tog en vagn tupplur efter sina pulka åk som inte är så drastiska som sin stora systers.
Dom åkte tom ihop.
Julia vill göra massor av saker ihop.
Åka pulka, bada i lilla baljan.
Den där syskonkärleken är trygg.
När vi gick hemåt för att värma kropppar med husvärme och brasvärme fick vi långa skuggor som två skumma typer från en dålig film.
Jätte roligt tyckte Julia skuggan och kittlade mamma skuggan utan att det kändes.
Vad vi gör nu då?
Myser, pratar, läser sagor, har sångsamling där Alice slänger sig framåtstupa så snart jag börjar nynna på björnen sover och Storasyster och lillasyster har fått sig ett bubbligt bad.
Så där lattjo det ska vara en torsdag när kylan biter och det mest konstiga inslaget i vårt kök just nu, förutom en knallrosa bobbycar, en lika rosa trehjuling och en väldigt rosa balans scooter, är nog dom två solstolarna ?!?
Ja, vem har sagt att allt ska vara så jäkla normalt.
Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar