Min lilla Sessa

Hon är så stor min lilla prinsessa.
Igår var hon liten och idag är hon stor. Så känns det.
Det går så fort. Kan det inte sakna ner?
Undrar hur länge till jag får sitta och sniffa henne bak på huvudet för det luktar så förbaskat gott. Det luktar ängel. Det luktar Julia.
För några veckor sedan ville hon ligga vid mitt bröst, nu vill hon bara mysa.
Hon sover i sin säng. Så stor. Så duktig.
Jag förstår vad hon menar med det lilla hon säger och visar.
Hennes vilja är stenhård och hon är tydlig när hon blir arg.
Men mest är hon glad. Och pratar. Det märks så tydligt att hon blir större för varje dag, för hon gör nya saker. Helt plötsligt satt hon i sin fåtölj och dinglade med benen och läste en bok, jag hade inte satt henne där.
Igår kunde hon inte sätta sig på sin bobbycar på egen hand, det gjorde hon idag.
På hennes klädskåp har jag knutit ett band, hon gillar att sortera där inne annars, idag kom hon ut med en mössa på huvudet och strumpbyxorna som en halsduk allihopa hade legat i klädskåpet, som hon hade lyckats få upp.
Stora barn.
Hon tycker det är jätteroligt att vara klurig, att placera saker där dom inte ska vara, komma skrattande "haha!" och peka, då sitter oftast hennes kanin i tidningskorgen eller så har hon satt den på en stol..
Hon säger jaaaaa och näeeehhhh, när hon gjort något galet.
- men julia, så kan man ju inte göra!
- Näehhhhee....och så skrattar hon.
Lilla rumpnissen min.
Idag hade vi klädkriget.
Hon älskar att stå vid spegeln om hon får något nytt klädesplagg på sig.
Gå och kolla, säger jag.
och så kråmar hon sig.
Hon fattar vadjag menar med det jag säger.
idag provade vi hennes Didrikson jacka, vinterjackan, kanske bäst att ta fram den, lite stor fortfarande, men tro inte att jag fick ta av den, sen satt hon där, på golvet, med en stor täckjacka knäppt, och läste.
-Ska jag vika upp ärmarna iallafall Julia?
Då kom hon och höll fram ärmarna. Smarta barn.
-Vi tar av dig jackan nu annars får du värmeslag.
- Näeheeeeeee. (väldigt bestämt!)
Jag stod i köket i morse och tog hand om disken, visade hennes nappflaska och sa -Julia, kan du hämta en likadan som den här, den ligger på golvet i sovrummet. (eftersom jag hade råkat dunsa ned den imorse visste jag att den låg under hennes spjälsäng)
Jag hör hur hon rumsterar om i sovrummet dit hon vaggade iväg på sina underbart knubbiga små ben, och efter en stund kom hon ut, med en likadan nappflaska i handen. Smarta barn!
Jag älskar att vara hemma med Julia. Jag kan inte tänka mig hur det inte ska vara så för alltid. Jag skulle vilja vinna på Lotto. Så jag slipper lämna henne på dagis. Jag vill inte. jag vill vara med om alla små och stora utvecklingsteg hon tar, och se henne, bekräfta henne och pussa henne, hela tiden, varje dag.
Hur f-n ska jag klara av att lämna på dagis???
Min stora lilla smarta fantastiska dotter ligger just nu och vilar em, hon har varit så duktig hela dagen, det vräker ned ute, vi har inte ens varit vid brevlådan idag pga spöregn, men vi har tvättat två maskiner tvätt och bakat två olika sorters kakor och Julia har gladeligen slickat på visparna.
Min lilla tjej.
Puss Mamma