Du kom in och gav en gåva sa Du, en gåva vi först inte ville ta emot.
Du sa att det är ordnat. Jag ordnar. Släpp det du håller på med. Sluta leta alternativ. Jag fixar. Jag känner dom, Allt är klart.
Jag gjorde det. Jag fick Jonas att vilja ta emot presenten i form utav Julias fest.
jag slutade leta med ljus och lykta efter lokal där vi kunde vara med våra vänner och vår familj, alla som betyder något för oss. Jag slutade drömma om tänkbara buffe alternativ som skulle passa alla. Om dukning och tema och vem och vad jag skulle ringa först. Prslinsuthyraren eller Tårtbagaren. Jag släppte för att Du gav mig ett löfte, du gav Julia ett löfte....som du drog tillbaka på målsnöret. När vänner och familj redan ändrat i almanackor, justerat sina jobb, ändrat sina andra åtaganden, velat ta sig tid att komma hit, inte bara från nära utan även från långt borta.
Du din j-la lögnaktiga sk. vän drog bort mattan när vi stod på den och välkomnade gästerna i hallen. Du din j-la sk. vän svek mig. Du ljög. Du svek Julia. Jag ville ha koll. Vi ville vara med i planeringen. Vi skulle ju vara delaktiga. istället ljög du. Och när jag fick reda på det och försökte rädda sistuationen och hitta alternativ som egentligen inte fanns, då svek du. Tog tillbaka gåvan. Till Julia.
Fy Fan för Dig!
Jag vet att Du läser detta. Jag vet att du brukar läsa här.
Detta är till Dig.
Kom för Fan inte nära min dotter, eller min familj igen!
/ Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar