Den här dikten läste Jenny för sin och Eriks Edwin, på hans namgivningsfest i nov och jag tycker den är så underbart vacker att jag fått lov att kopiera den till Julia.
Inte trodde jag
hade ingen aning
hur en sekund
kunde etsa sig fast utan varning
att en kärlek så stor skulle födas
och börja existera
att jag aldrig skulle bli den samma
någonsin mera
Älskade lilla vän
så varmt välkommen
med dina ögon och din lilla röst
och du är så otroligt vacker
när du vilar vid mitt bröst
så svårt att förstå
att du kommit för att stanna
att någon som jag fick äran
att bli din mamma
/ Till vår älskade Julia
1 kommentar:
jag lipar ju nu med=) Det e så fint!
vad levde man för innan man blev mamma... var det tanken på att en gång få bli mamma?
Skicka en kommentar