Min underbara lilla skrutta som kommer ge mig ännu mera gråa hår, påsar under ögonen, skrattgropar i alla vrår och motion tills jag dimpar.
Som får mig att skratta varje dag och fälla tårar av rördhet över hur fantastisk och helt gigantiskt fin du är. Hur många hårstrån fattigare jag kommer bli då du tror att du klappar fint, men det i själva verket gör ganska ont..
Bli stor, upptäck världen, hoppa i våran säng, klättra i träd, men flytta aldrig längre bort än att jag kan springa över gärdskårn och krama dig, och pussa dig , och lukta dig i håret, åh du doftar så gott älskade barn.
Morfar hade rätt. Min alltså. " Tjock som en gris men doftar som en ängel."
Puss Mamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar