onsdag 17 augusti 2011

Idag var ingen vanlig dag.


För idag var det min tandläkar-besöks-dag!

Tjo!
Idag, en hektisk dag.
Det började med att vi mer eller mindre försov oss, lilla fröken Julia sov till kl 09 och 10.30 skulle vi behöva vara klara-färdiga-gå till bussen för att hinna med strax före elva bussen för att hinna fram till tandläkararen halv tolv.
Dessförinnan ska det ju hinnas med både frukost, dusch och tvätt av två barn, på med kläder, borsta tänder, bädda alla sängar, ta på mig och idag också baka en kladdkaka inför eftermiddagens alla besök.

Vi är ute i god tid, med hjärtat på puls 3647...
När klcokan passerat elva inser jag att nej, någon buss går det ju inte den här tiden, jag var en timma fel...
I dom fantastiskt fotriktiga skor jag för tillfället hade valt (11 cm klack) och med det begynnande regn som hängde i luften skulle vi då på 25 minuter max ta oss från oss till vårdcentralen.
En sträcka som annars tar 35 minuter att gå.
I platta skor.
Småspringande med en vagnlast på dryga 40 kilo började färden i alla backarna.
Halvvägs kommer störtskuren, på med regnskydd, upp med kapuschongen, spring ikapp dom förlorade minutrar detta tog att genomföra.
Pust flämt flås.
Helt ignorera att det fint platta håret nu ligger slickat och regnkrulligt mot kinderna och att jag längs ryggen har en liten fin flod av "stress".
Vi hinner, och vi skriver tom in oss fem minuter före utsatt tid.
Herregud, jag skulle kunna springa blodomloppet i High heels och få en bättre tid än jag fick i löparskorna.


Vi har nog i lilla staden de mest pedagogiska och fina tandsköterskor och tandläkare, kanske även jag skulle kunna komma över skräcken och lämna över mig i deras våld.

Nu var det ialafall Julia som fick göra det.
Och hon var idel dock-lik.
Tandsköterskan Margaretha förklarade vad dom olika sakerna var, Julia fick spola vatten, dricka vatten, hålla ut vatten i skålen, åka upp och ner i stolen, lilla ner i stolen och när margaretha skojsigt förklarade att det här är nästan som Liseberg fast billigare och har du någon biljett Julia så gav julia henne en låtsas biljett och tackade för åkturen.


Hon kunde själv titta sig i den lilla spegeln samtidigt som M hade sin lilla dockspegeln och räknade tänderna.
Tio på varje rad.
Som den pedagogiska sköterska hon var förklarade hon att det är ju lika många tänder som hon har fingrar och så räknade dom dessa också.


Sen skulle även en tandläkare komma in och räkna och se ev förändringar på emaljen men det gick bra tyckte Julia och hon var lika rar hon.

Eftersom hon var så duktig, dels där, dels att hon inte åt godis eller drack saft, så fick hon inte bara en obligatorisk present ur lådan utan två!
Lycka.
Blev en bläckfisk-nyckelring och en ring med grön sten.
Nu blir nästa kontroll vid 4,5 års ålder, vilket jag tycker är ett stort glapp ifrån 3 men känner man behov är det ju bara att höra av sig.

Hem blev det bussen och fem minuter efter att vi landat hemma körde min storebror och Julias kusin Pauline in på gården.
Fram med kastruller för här var det lovat köttfärssås och spagetti och den där ihostressade kladdkakan.


Stora tjejen Pauline.

Efter sockerchocker, lunch och fika åkte dom vidare och efter en timma kom nästa gäst, Officianten Sune från Humanisterna som är den som ska hålla i Alice namnceremoni i slutet av oktober.
En väldigt sympatisk och omtänksam man med tankarna och hjärtat på rätta stället kändes det som.
Detta kommer att bli toppen!

Nu sover båda barnen och jag ska ner i hobbyrummet och göra klart sittdynorna till tjejernas vagn.
Imorgon är det vi som har en lugn hemma dag innan jag och Alice far till Allum och shoppar på Panduro så vi kan få ut dom där inbjudningskorten i tid...

Kramar Maja

Inga kommentarer: