måndag 11 mars 2013

Att äntligen komma till skogs igen

 
Trots att utetempen visade minus 12 vid frukosten.
Jodå, minus tolv, men hav förtröstan tänkte jag och skänkte stackarna i Happaranda en tanke, dom hade minus 22 enligt radiotanten..
 
Inga febervarma barn och energi som ville tillskogen så off we go!

 
Sista gången vi var där i Gläntan såg man inte marken , knappt träden, allt var snötäckt och inbäddat som i bomull.
Man såg spår efter djur och det bet i kinderna.
Idag såg man våren spegla sig i träden, trots kylan.

 
 
Vi gick ju inte mol allena heller jag och mina jäntor utan hade härligt sällskap av Adam, Elsa och pappa Daniel, eftersom mamma Karin gått tillbaka till jobbet tar man ju över mannen, så att säga :-)
Eller mera, dom har inget val.
Vill ungarna fortsätta leka får man helt enkelt sällskapa lite.

 
I Gläntan sken solen och ruinerna stod kvar och ungarna lekte klättrade och ropade och har en fantastiskt fantasi som skulle kunna slå knut på vem som helst men inte dom.

 
 


 
Lunch och fika med solen i ansiktet och solglasögonen på näsatippen.
Fördjupa tänkar-rynkan vill man ju inte gubevars.

 
Och Elsa, härliga Elsa.
De flesta gånger vi besökt Gläntan har ju Elsa sovit i vagnen men nu var det fart på bruden må jag säga.
Och gud så hon tjattrade och härjade glatt och pratade och vevade med armarna och ville ha kex hela hela tiden och gosig som tusan och skulle bara gå omkring eller stå i knät..
Mmmm, jag ser likheter med våran minsta fiaskrutt :-)
 
 
Dom stora eltade Bokstavspinnar och hittade T, eller T'et hade ju Adam med sig från start så dom hittade väl I'et då :-)


 
 


 
Alice var ju den som denna gång sov sig igenom större delen av dom 3,5 timmarna vi var på äventyr.
Tänk, vad gjorde man utan dessa utflykter, eller utan underställ och fleece för den delen.
Barnen fick ju hoppa över sina overaller idag och satsa på tvådelat.
Tänk att det hängde två likadana Didriksons i förrådet...
Även om Alice var i något lite största laget, den tror jag Julia hade vintern hon var dryga tre...
 
En härlig dag hade vi må jag säga och gud så skönt att komma ut i friska luften igen.
 
Det enda jag var utomhus på söndagstimmarna var ju när jag körde till Årsmötet för Friluftsfrämjandet där jag nu sitter i styrelsen både som ledamot och som sekreterare på två år.
Spännande och superkul!
Ett härligt gäng på sju i olika ålder, olika inriktning och olika viljor och kunskaper.
 
Men nu, måndag kväll.
Dicte.
 
Hasta La Vista.
Maja

Inga kommentarer: