Att ha våren i ansiktet

 

Söndag och vårsolsvärme i hela ansiktet.

Jag och Stina åkte tidigt på ärenden och hemma lagom till lunch klädde alla om sig till utomhus-skalen, mamman packade lunchkorg och pappan gick ut och byggde klart indian-tipin med Julia.

Den granades in och fick bord och staket och allt vad det var.

Lunchen intogs på soliga trappan och man inser vidden av att införskaffa ett par bra solglasögon detta året då rynkan mellan ögonbrynen har en tendens att gräva sig djup av allt sol-rynkande eftersom jag ständigt glömmer dom hemma i lådan...

Ines och pappa Henrik kom förbi och tjejerna lekte och Alice och jag drog på promenad längs sjön.

Sent på eftermiddagen var det dags att åka ner och hämta förtjänsten från barnmarknaden (bra!!) sen hem och hämta Julia borta hos Ines eftersom hon följt med dit när pappa Henrik hämtade.

En himmelens tur det bara är tre hus bort, hade vart ett himla farande annars.

Kokhet och hals-rosslande Julia fick tempen mätt till dryga 39 och Alice som låter lika illa hon hamnade strax därunder.

Jaha.

Lekplaner måndag inställda, troligen gympan på tisdag också.

Trötta hänginga och kokheta barn får i sig Bromhexin och Alvedon och däckade halv sju.

 

Men ändå.

Våren.

Den värmde oss i ansiktet och min sol-rynka kom fram.

Men vi saknar snön.

Det gör vi.

Jag och barnen.

Jag skulle bara en sista gång vilja åka lite pulka, eller känna snökylan mot knäna när man sitter dår på huk och fikar...

Men våren, Välkommen!