Vi producerar sådan mängd snor här idag att vi skulle kunna skeppa en container till landet Ingenstans och ändå ha så det räcker och blir över.
Barnen snorar, hostar, nyser och ögonen rinner.
Heta pannor och trötta ben och en kropshållning som grottmänniskor, så där framåtböjda och utan ork.
Jag trugar i dom vätska och Bromhexin och kropparna spänns som bågar när hostattackerna rosslar genom kroppen på dom.
Stackars Små!
Vi gick i pyjamas länge länge och radade upp böcker som vi läste en efter en till vi inte heller orkade det längre.
Utanför lyser solen som för att narras lite och febervarma pannor håller jag inomhus en dag till.
Imorgon kanske, imorgon kanske vi kan ta ut cyklarna och fara runt lite.
Det om något är ju ett säkert vårtecken.
Men idag, idag ännu en inomhus dag med näsorna tryckta i bok efter bok.
Vad är det nu Christer Björkman sjöng?
Imorgon är en annan dag...och den siktar vi in oss på.
Hasta So Long.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar