Fredagskompislek då fler än vi har lediga måndagar och fredagar.
Det har vart jobbigt tycker Julia, det där med alla barn, att det är så många barn, ljuden, det intensiva, aldrig lugn och ro, skrammlet och framför allt att tränga sig på i andra barns lek.
Men det går framåt.
Jag och pedagogerna har bra och nära samtal och dom hjälper.
Så det är härligt det där, när nya dagiskompisar följer med hem och tillbringar någar timmar här.
När barnaskratten fyller hela huset då dom spenderar tiden både i ateljen där nere och i lekrummet.
Och mest ljöd skratten bubblande i magen vid gungan.
Herre-min-je vad dom gungade.
Och skrattade.
Det behövs inte så mycket mer för att mamma-hjärtat ska fyllas av oändlig lycka över att vänner, för liten och stor, är oerhört viktiga.
Och skratten, dom hänger liksom kvar ett långt tag även efter att vänner åkt hem.
Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar