EGENTID

 

Det där morgongoset i soffan en tidig morgon.

Fötter i kringelikrok och barnakramar till max.

Att äta frukost och fixa och så köra till förskolan för dryga fyra timmar några dagar i veckan.

Det där att få egentid för pappersfix och jobbsökande.

För uppdateringar av papper och allt som hör till.

Att sitta med datorn och dricka kaffe utan beredskapsmanöver när någon genast vill ha hjälp, helst på stört.

Det är annorlunda.

Det är det.

Och jag uppskattar inte egentiden.

Inte det minsta faktiskt.

Jag uppskattar egentiden när barnen är hemma.

Inte nu.

Dom fattas mig.

Och Alice som säger Mamma inte jämna mig, på morgonen.

Lilla flickebarn.

Och så pussar hon mig på kinderna, på ögonen, på hakan, på pannan och så går hon, och kommer snabbt tillbaka och säger - Gjömm-Gjömm huve.

Och så får man den glömda pussen på huvudet och en bamsekram.

Alice ritual.

 

Under tiden barnen fattas mig får vi rena omorganiserade badrumsskåp, väldigt väldoftande tvätt, ordning i skåp och lådor och det är ju lite skönt det också.

 

Maja