Åh den där väntan som aldrig tog slut.
Julia som ringde och efterlyste dom och suckade högt över hur långt det kändes när något ska väntas på.
Något spännande.
Som att husvagnscampa.
Att packa resväskan som är knallrosa med vita prickar.
Packa den full av kläder och saker och böcker och film till fredagskvällen.
Prick och Snutt och alla regnkläder och fiskekläder och spö och väst och allt sånt där som gör att litenskrot känner sig trygg med campinglivet i husbil med mormor och Dennis.
För det var ju det som var det spännande hon gick och väntade på.
Och när dom väl kom fick hon packa in sakerna i sitt eget lilla klädskåp, montera fast bilstolen fram hos Dennis och så krama lillasyster.
Så vinkade vi av henne och längtar redan tills imorgon kl 10 när vi ska hämta henne.
Om hon såg stolt ut där hon vinkande tittade ut genom husbilsfönstret när dom åkte?
Absolut.
Spännande att vara på tripp utan mamma och pappa.
Men ja, jag saknar.
Och Alice letar redan efter henne..
Maja
Uppdatering:
Bilderna är från Julias femårsdag för nej, inte ens jag skickar henne på campingtripp i chiffong....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar