onsdag 11 september 2013

NÄR MAN KAN KASTA MÄRKPENNAN

 
 Den här mina vänner är numera ett minne blott i det vita huset i Lilla Staden.
 
Ett minne blott är skrivkramp och svordomar över att de få bokstäverna man vill få plats med på eventuella etiketter på kläderna, inte alls får plats.
Ett minne blott är suckarna som uppstår när mamman i huset ser att pennan som lovades vara tvättäkta och sitta tvätt efter tvätt, inte alls var det utan man får göra om allt.
Igen.
 
För det är ju så, att för att undvika det där klädkaoset och vems-är-vems på förskolan så måste allt märkas.
Allt.
Kläder skor gosedjur allt allt a-l-l-t.
Ve och fasa.
 
Men.
Pennan slängd.
Yiiihaaaa!
 
Jag hittade till Filurs Namnlappar.
 
Räddning big time från vansinnes-märknings-timmarna vid stora bordet med klädhögarna.
 
 

 

Vad jag hittade?

Strykfria namnlappar.

Kan det vara något kära vänner?
 
 
Smidiga mjuka fina lappar som klistras direkt på tvättetiketten.
Inget strykjärn krävs.
Håller för tvätt och tumling.
Dom utlovar till och med att dom håller för diskmaskinsvärmen på 100 grader fast det skall erkännas att det har jag inte ens testat.
 
Väldigt få gånger jag misstar diskmaskinen att vara tvättmaskin.
Även om det hade vart praktikst att kombinera vissa hushållssysslor, det hade det....
 
Mamman i huset har iallafall testat dessa nu.
Stenhårt.
Klistrat fast.
Kläderna har brukats, tappats bort, tvättats och tumlats.
Alla lappar sitter kvar som berget.
 
Om jag är nöjd?

Helnöjd.

 
Dom är ju liksom inte bara sötaste än sötast, du väljer ju själv färg, bakgrund och symbol,bara mängden tecken du får plats med på den lilla platsen är ju fantastikst.
Lika mängd tecken med den förbenade märkpennan så skulle jag behövt en etikett lapp stor som en handflata.
 
Vad jag skrev på våra?
Fullständigt namn, telefonnummer samt födelseår.
 
Kika in och kolla:
 
Maja
 
 
Inlägget är i samarbete med Namnlappar.se

Inga kommentarer: