Ja eller hur.
Varför gräsa ner sin egen mjuka ändalykt när man helt enkelt kan utnyttja mammans mjuka knä för ändamålet att ligga så bekvämt som möjligt.
Sen ligger hon där och pratar, om allt.
Om karuseller på Liseberg och kaniner hon blev rädd för, om hur det låter när man vill åka mer och vad hon gjorde igår när vi badade.
Hon pratar om råddjur som åt våra blommor och grönsaker och så filosoferar hon.
Alice vår Alice.
Och mamma, brassestolen.
Kärlek
Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar