tisdag 23 juli 2013

PÅ LUFTMADRASS I USPEN

 
 
 
Fantastisk blev den dagen som började med att få paket på stranden vid Uspen.
Kan dagen med vänner börja bättre än så?
 
Med fullpackade väskor och lånad bil eftersom pappa J fart till Malmö för golfspelande, så slog vi följe med vännerna till badet.
 




I paketet låg där en alldeles egen luftmadrass med handtag, en som hon önskat sig då vännen Adam har och ni kan ju själva räkna ut hur många timmar flyttid hon samlat ihop idag.
Många.
Och lärt sig paddla med händerna och få fart på vidundret med fötterna.


 


 
 
Så där befann vi oss vid denna underbara strand.
Folktomt och långgrunt och härliga barn och massa mat i väskorna.
Badpojkar och badflickor och hinkar och spadar.
Allt det där som liksom gör en adg vid stranden till vad den ska vara.



 
 
 
Och den här lilla godbiten, finaste plåsterburken någonsin, en ständig följeslagare i strandpackningen för rätt som det är finns det bromsar, stickiga pinnar eller annat som kan gå lite fel.

 

 
Alice som skapade sandlåda i solkrämsflaskan hittade även på en egen exra solhatt och ja, till min extremt stora förvåning så hade hon solhatt, den vanliga, på sig utan protest hela långa dagen.
Förvånad mamma blev jag.

 
 


 
 
Så, denna dag, med vänner man trivs med och tycker om, som barnen leker så himmelens mycket och roligt med, med föräldrar som jag tycker om och har roligt med och denna fina fina långgrunda sjö som gjorde att även mamman kunde gå ut långt och barnen kunde leka lite friare utan att man som stor stod en cm ifrån och skyddade för andra hoppande icke observanta barn som det ofta blir nere vid våran badplats nu när den är smått överbefolkad på semestern.
 
Och Julia hon flöt och flöt och njöt ohyggligt av sin nya fina blå luftmadrass som fina lyhörda vänner gav henne där i förskott på stranden.
 



 
 



Och när klockan passerat fyra med råge och jag äntligen fått upp barnen ur vattnet, ur blöta badkläder och i torra kläder, packat ihop den där strandpackningen som gör att det ser ut som vi ska emigrera en smula och vara borta till vinterrusket närmar sig, då, då slog sig Adam och Julia ner på varsin stubbe och gjorde grimaser och skrattade och jag hör ju på Julia hur mycket allt det där med Adam betyder i hjärtat på henne.
Hur mycket hon tycker om.
Trots att dom under trötta nslag ibland gnabbas, retas eller bara gör lite dumheter som egentligen inte var tänkt att bli en dumhet men det bara blev så.
Och det är så skönt, det där att veta att hon trivs, tycker om och inte ens vill skiljas åt.
 
Så den här dagen där vid Uspen.
Fantastisk på många sätt.
För alla.
Stor som liten.
 
Och ja, den fick mig även att införskaffa solskydd på sprayflaska alá hårsprays-modell.
Slut på sandkorn i flaskan, slut på kladdiga mamma fingrar när jag ska solkräma barn som hellre under tiden rullar sig i sanden och blir en smula panerade.
Mest då den lilla.
Den stora är mera tålmodig.
Hädanefter kommer jag bara att säga
- Armarna upp tackar.
Och så sprayar jag.
 

 

Uspen.
Smultronstället.
 
Maja

Inga kommentarer: