Nej att våren snart är här kan jag nog inte gå i god för.
Men vi kan hoppas.
Även om vinterhostan ligger som ett tjockt täcke i halsen på alla tre girlsen här hemma.
Så där rosslande rasslande som river upp när hostattackerna vill ut.
Likväl var jag i city igår.
Tidig morgon.
Klockan ringde 0630 och någon snooze kände jag inte att jag kunde kosta på mig.
Jag njuter hellre av den där härligt stora kaffekoppen i halvmörkret innan huset gäspat klart.
Smyga upp och dra igen dörrar till alla sovande rum, smyga på tassande tå för att inte störa och väcka, låter man och barn sova klart.
Står i tyst badrum och fixar hud och hår och slätar klänningstyget med handen.
Det där då man inte vill upptäcka, i precis den där lite skyndande stunden, när strumpbyxorna, dom hudfärgade, ska dras på, att tve-och-vale-min-glömska-panna...
Benen!
För nej, förvisso är det kallt att ikläda sig businessdressen som då även innefattar knälång klänning och pumps men man behöver ju för den sakens skull inte ha en mindre snårskog som tittar ut genom maskorna på smalbenen.
I tid kom jag iallafall och kunde även pussa barnapannorna framför morgonteven innan jag for, nyvakna med varsin kudde kom dom i halvmörkret och gnuggade tröttheten ur ögonen när jag hade den där sköna morgonstunden med kaffe och netflix-serie.
Intervjun då.
Den kändes bra ända in i mitten av kroppen.
Och lite småvärk i skrattgroparna.
Lämnade efter sig en bra känsla och uppenbarligen var det ömsesidigt då dom ringde tillbaka tidigt imorse och ville boka in lunchmöte nästa vecka.
Nästa vecka när jag även har två andra intervjuer inbokade.
Några samma dag.
Jag gillar det.
Fylld agenda, snabbt mellan A och B.
Nya möten, nya kontakter, nya skratt.
Men idag tar vi fredag och hostar ur oss det sista efter en vecka med sjuklingar och intaget av allehanda hostmediciner.
Barnen och jag har varit och fredagshandlat och inväntar bara mannens hemkomst för att starta fredagsfilmen och ställa fram de små godisskålarna till den som är den meste godisnjutaren här hemma, Alice.
Ja, förutom jag själv då.
Såg ni Stjärnorna på Slottet i lördags, med Maria Lundqvist?
När hon berättade att hon lätt skulle kunna byta ut all mat mot bakverk och godisskålar.
Jag skriver under på det.
Jag skulle, förutom frukosten, kunna byta ut både lunch och middag mot någon delikat liten prinsessbakelse, eller schwarzwaldtårta, små chokladfyllda brownies eller bara en skål med Fazer Mint.
Nu tar vi den där fredagen tycker jag.
Och titta lite på ögongodiset ovanför.
Vårig vinterklänning a´la Oasis Winter Rose.
Så bedårande fulfin så jag tuppar av en smula.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar