tisdag 29 mars 2011

Solskensmåndag

Härliga Måndag som vi tillbringade tre härliga timmar utav utomhus i solskenet i trädgården.


Fina Fina skruttan.




Julia undersöker sin Ko-familj och ser om dom överlevde snö-ovädret.


En del hade tappat ben, dom fick ligga hos doktorn, för dom mådde lite illa sa Julia.
Kan man ju lätt förstå, först snöstorm och sen ligga där utan ben i stekande sol på altantrappan....


Dom piggnade till fort och fick då en stor sten att tugga på.


Träden har fått små "bomullsbollar" på sina kvistar som var jättelena att klappa på.


Simon är ju också superlen att klappa på..
Och det var ett helt fantastiskt väder.
Vi fikade äpplebulle och tjock pepparkaka, varm oboj med grädde, när julia hoppade studsmatta gick jag igenom posten, sen var det full fart med grus-grävning, jag fick dra Julia runt garaget några gånger på sin bil.

Sen stod hon där och skyfflade grus från en fläck till en annan.
Men hon tyckte nog jag var lat som bara satt där på trapp-avsatsen.
Stack sin räffsa i mina händer:
- Du fåj kjatta gjäset mamma.
- Men jag vet inte hur man gör Julia. (jag var inte det minsta sugen..)
- Åh mamma du fåj fösöka!!!  (lät lite förbaskad)
- Kan du visa?
- Så häj jöj du mamma.  (suck och stön)
Och så visade hon.
- Fösök nu!
Så det var bara att för syns skull och för husfridens skull kratta lite, fast på gruset.
- Titta mamma, vad vi gjejjaj båda tå.
- Jaaa, Julia vad vi grejjar.
- Jaaa va vi gjejjaj.

video

Julia på studsmattan.
Det blir lättare i sommar när man måste hoppa barfota och utan tjocka kläder.


Ps, vi gillar hundar i detta hushållet.
Speciellt Julia.
Men jag vill inte ha en okopplad byracka springande på vår tomt, upp på altanen, hoppar över Julia och att han skrämmer Simon.
Det hände igår.
Vi satt i godan ro och fikade.
Rätt som det är stormar det en stor brun skällande hund från baksidan, hoppar över julia där hon sitter med sin obojmugg, hon blir lite lätt chockad, upp på altanen och ska jaga runt Simon som sekunden före satt lugn och fin och solade hos oss..

Familjen som äger hunden bor i området över oss och lekte i snårskogen bakom vårt hus.
Jag tror att mitt "rytande" hördes ner till centrum.
- Kom för h-vete hit och koppla hunden NU!
Jag har barn och djur här!
Hunden stod där och skällde uppe på altanen men den tystnade när jag röt åt den att vara tyst.
Ägarinnan kom och bad om ursäkt.
- Koppla hunden, det är ett villaområde med små barn.
Varenda hund här är, och ska, vara kopplad.
Framförallt är detta VÅR trädgård OCH vår altan.
Julia älskar hundar och det vill jag ska kvarstå, då ska inte en skällande hoppande byracka skrämma upp henne så hon tappar tilliten till dom fyrfota-djuren.
Om jag var lite kroat-rabiat?
Japps!
Vårt barn, vår tomt, vår trädgård, vår altan.


/Maja

2 kommentarer:

Mamma till Linus och Wilma sa...

Herregud... jag hade fått en hjärtattack om den där hunden kommit upp på våran altan eller tomt.. Fruktansvärt!!! Hundrädd som jag är så hade det varit en mardröm...

Mamma Maja sa...

Precis, jag blev inte rädd, men hundar man inte känner, eller vet hur dom är, dom ska man ha respekt för.
Framför allt vill jag INTE ha dom okpplade på vår tomt eller i trädgården där vi har barn.
Och framför allt vill jag ju inte att Julias hundälskar-kärlek ska bytas ut mot hundskräck för att en familj inte fattar att i tätbebyggt villaområde har man sina hundar kopplade.
Jag hoppas dom lärde sig det efter mitt "rytande" :-D
/Maja