Jaaaa, ni börjar väl tro att det enda vi gör här är utflykter till skogen fullpackade med mat och varma kläder och goda fina vänner som sällskap och ja så rätt ni har...
Det är ju något visst med den Gläntan vår uppe i skogen.
Den där härliga platsen där vi kan upptäcka en massa saker och dit vi kommer genom en tunnel av träd och skog där fantastin fritt kan löpa och allt vi ser blir det vi vill.
I fredags följde även Stina och Albin med som kom från andra hållet i skogen pulsande genom snön och tjoade så barnen sprang och mötte...
Vi hoppas ju att den där Gläntan ska bli våran nya SkogsKnytte-Knopp samlingsplats under våren och Stina, det är ju våran fenomenala barnledare där.
Maten smakar så mycket bättre, oboyen värmer magar och barnen äter lite från alla skålar och fat och blandar smörgåsar med potatismos och pannkaka med dröm-kakor.
Man hör flygplan över huvudet och lyssnar efter djur som kanske smyger onkring.
Stina
Karin
Man klättrar i ruinerna efter husen och åker kana ner på ändan
Man håller span på dom stora....
Funderar...
Och vill vara nära mamma i famnen
Och överallt, på alla åldrar, så klättras det
Eller tittar om man ser dom där planen som vi dovt hör...
Och så tittade Elsa upp och var nyfiken där här dagen...
Och mitt när det klättras som mest så kommer solen.
Härliga sköna solen bara strålade på en plats där vid skogen och barnen hittade ett knasigt träd som blev häst
Och så är det ju det där, att det behöver inte finnas så mycket att hitta på av sig självt, för det där utforskar dom fram.
Dom har gjort olika saker varje gång vi är där i gläntan, hittat nya saker, funnit nya saker, fantiaserat fram nya saker men, det obligatoriska stjärtlappsloppet ner för backen när vi ska gå hem, det är detsamma.
Man måste ju nämligen gå både uppför, och nerför, våran stora pulkabacke för att hitta den där härliga skogsstigen som leder fram till platsen vi älskar att besöka.
Så ja, det verkar nog som att vi är där hela tiden och ja, så är det kanske.
Men så länge det finns snö och kall vinter där utanför husknuten så tänker vi ta vara på den.
Imorgon drar vi dit igen, med vännerna från stan.
Kram Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar