Att bli lite tvättbjörnslik

 

 

 

När jag fyllde år fick jag denna lilla asken utav barnens farfar och Gunilla.

Den skulle jag utnyttja igår.

På Jills i stan.

brynfärg, brynplock, fransfärg och en energimask i ansiktet.

Hepps.

Operation Spara-ögonbryn har därför rådit under tre veckor sedan jag bokade tiden.

Hepps.

Att se ut som en mindre snygg buskig Jr Ewing ovanför ögonen är knappast varje kvinnas dröm, men ändå, det var tvunget så.

Jonas kom hem i lagom tid och off we go, eller vi och vi, jag allena, barnen fick vara hemma för pappa-tid.

Jag gillar inte att köra bil just nu.

Eller jo, i lilla staden där vi bor.

Mellan hemmet och Ica, hemmet och Mulleskogen, hemmet och kompisarnas hus och hemmet och Partille går bra.

Jag tog vägen förbi min gamla tygaffär och botaniserade, vad visar jag sen.

Åter.

Till slut hittade jag ju fram till denna Salong.

Salong för mig är en avkopplande miljö, fin, avskalad, ren, fräsch och lyxig.

Njet.

Hon hade salongen hemma.

I ett rum.

Fullt utav underkläder som hon också säljer på Homepartyn.

Det var saker överallt.

Ö-v-e-r-a-l-l-t.

Ligga på britsen.

Doftljus som luktar parfym och fick huvudet att snurra.

Soft Enya-musik som bara malde och malde och så hon....

Hon pratade, och pratade.

Om vägar, om jobb, om sina barn, barnbarn, om väder, vind och allt.

Jag ville ju bara ligga och blunda.

Få bort min buschighet, få lite färg och bli lite hy-höst-piggare.

Men hon pratade....

På bred göteborgska.

Vi kan ju lungt påstå att bilderna på hennes hemsida inte direkt stämde överens med verkligeheten.

Inte det minsta.

Tänk er att komma in till en prylsamlare och där försöka få lite lugn i huvudet.

Det är ju därför man lyxar till det med salong, annars hade jag kunnat färga hemma (har AnnaKarin lärt mig nu) och ha barnen kring benen för det mina vänner, är för mig ta mig tusan mycket mer rogivande än hon.

1,5 timma senare var jag iallafall på väg och hamnade i Göta Tunneln och direkt upp på Röda Orm bron.

Tunnlar och Broar och jag, vi är liksom inte bästa vänner.

På långt håll bekanta kanske man kan säga men absolut inte vänner.

Magen knyter sig och jag andas äntligen när jag ser att jag är på fast mark igen eller uppe ur tunneln mörkret.

En sväng om Ica på vägen hem och hemma väntade vaken Julia som inte kunnat, velat, somna fören jag kom hem.

Lite puss, lite prat och sen snarkde hon djupt.

Noppad och Plockad är jag och mörkare och mindre Jr lik.

Men det är nog allt.

Jag borde nog valt ett annat ställe :-)

 

Kram Maja