Visning nr 1 avklarad

Visningen hade gått superbra ringde mäklaren marcus och berättade. Vi tog vår bil till Rusta och till Fredrik och Malin och fick en kopp kaffe.
Det hade varit sex st och åtminstonde 4 av dom kommer buda. Som dom hade sagt iallafall. En tje, höggravis, hade redan flyttat in som marcus uttryckte det, hon redogjorde iallafall för sin man vad av deras saker som skulle och inte skulle, rymmas i hissen, och vad han då istället skulle få kånka upp för trapporna.
- ja, jag kan ju inte, jag är ju högggravid!!

Det känns bra, imorgon kommer det några till. Förhoppningsvis kommer budgivningen igång och vi slipper ännu en visning. För lets face it, jag tycker det är skitjobbigt. Fixa och fejja...pedant är jag, men jag gillar att städa för VÅR skull, för att VI ska ha det fint, nu känns det som att städa för några som ska godkänna att det ÄR fint och sen ska vi flytta.
Flyttstädning ska iallafall beställas. Jag lägger inte kvalitetstimmar med Julia på att slita hund med skurtrasa och Zenit Bang, känns som det är min andra parfym just nu, mina fingrar luktar av det...

Dessutom påmindes vi idag utav att visst satan, vi ska ju åka till Stockholm på torsdag till söndag. Jädrar. Simon. Stackarn. Att inte han skriver en lång protestlista och skickar in till Djurens Rätt snart är en gåta. Han får hela tiden sprnga undan för Julias framfart i gåstolen, hennes letade efter hans svans att dra i, päls hon kan slita av, min fy-ande och -Nääääää Simon!! När han hårat ned där jag precis dragit klädborsten. Han får inte frid någonstans stackarn, och ändå kommer han när vi sitter i soffan och lägger sig med ruman mot min nacke och spinner och spinner. Stackarn. Och nu har jag tom glömt att vi inte kan ta med han. Jag har glömt att ordna för Simon när vi åker bort.

Tacksamhetskorgen till Cecilia och Pär är ju redan gigantikst överfull. Jag tror vi får fylla en sån där luftsballongkorg med saker när vi flyttat, som innehåller Kaviar, Sweizernöt och kräftor och massa vin...Dom har hjälpt oss med så otroligt mycket, vilka underbara grannar, och så ska vi flytta?! Vi måste ju vara idioter..

Meeen, jag vet att du läser Cissi, vår altan är alltid öppen, vårt kök alltid doftande av kaffe, och speciellt för o-speciella besök :-)
Jag frågar er imorgon ang Simon. Ni kanske vill adoptera han. Han kanske defenitivt inte vill bli Lerums-bo :-)

Kram Mamma Maja, nu ska jag lägga mig intill min skållheta lilla febriga prinsessa och dofta bebishud, den absolut godaste doft som på denna jorden finns.